fredag 2 november 2012

På bättringsvägen

Det är ytterst sällan vi är osams här hemma. Aldrig någonsin så att vi skriker och gapar, men det händer så klart att vi inte alltid är överens om en sak. 
Hur som helst, sällan har jag varit så ilsk som jag var nu när maken var sjuk och vägrade att ringa för en undersökning. Jag började med "välmenande-perspektivet" och vandrade så småningom över till ett "ring-för-min-skull-pespektiv".

Så blev det onsdag och jag blev rent alldeles förfärad när jag kom hem och tillslut ringde han faktiskt och fick tid på bumsen och det visade sig vara lunginflammation.
Det blev penicillin och trots att alla tycks känna någon som penicillinet inte alls har hjälpt på och som har blivit sååå mycket sjukare, så ser faktiskt ut som att de inte gäller maken.

Idag har han mått mycket bättre berättar han. Och nu pågår korsordslösning vid köksbordet.
Det tycker hans fru är väldigt väldigt skönt.

5 kommentarer:

  1. Härligt att höra!
    Hoppas korsordslösandet ger många lösningar.

    SvaraRadera
  2. Ja, vad bra att penicillinet hjälpt! Hoppas att ni får en jättefin lördag! :-)

    SvaraRadera
  3. Tack gode gud för medicinvetenskapen! Skönt att han är på bättringsvägen

    SvaraRadera
  4. När det händer nästa gång, kan du ju hänvisa till hur klok du var den här gången...

    Envisa karlar är rätt vanligt - många gånger är de nog också lite skraja för vad de kan tänkas ha.

    SvaraRadera
  5. Mamma; Det beror på vem av oss som löser ;)

    Kattalena; Jätteskönt. Tack detsamma :)

    Erika; Verkligen! Det är lite fascinerande vad man kan påverka kroppen med bara små piller...

    Bloggblad; Haha, ja det kommer han garanterat att få höra då :D

    SvaraRadera