fredag 3 augusti 2012

Lille marodören

När vi satt och åt sådär runt halv sex pratade vi om vad duktig vår lilla hund har blivit.
"Det händer nästan inga olyckor längre" sade maken.
"Nä och han biter mycket mindre i händer och fötter och det är så skönt att han inte bryr sig om sladdar" sade jag.

Sladdar har han liksom aldrig brytt sig om. Han har bitit sönder mattan, hörnet på katträdet, gnagt märke på bordsbenet och två köksstolar, byråns knoppar, tuggat på sängen, soffan, fåtöljen och makens gitarr... men inte på sladdarna. Aldrig. På sex veckor.

Och eftersom vi sade så gick det förstås inte många minuter innan vi upptäckte en pöl mitt på vardagsrumsgolvet... och inte alls långt efter det hittade vi inte bara en utan båda sladdarna till datorerna sönderbitna -fy så onödigt!
Fort måste det ha gått för han var inte själv i vardagsrummet särskilt många minuter och när jag tittade in låg han och tuggade på sitt ben.
Bullarna? Nä de har inget med texten att göra, men är bakade ikväll... Och de är roligare att ha kort på en trasiga sladdar :)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar