fredag 27 juli 2012

Knypplade presenter

När vi var på kalas hos svågern, makens bror, i söndags blev även jag överaskad med paket -aningen sena trettioårspresenter. I det ena låg ett tusenbitarspussel med eiffeltornet som motiv. Det blir i sanning något att bita i under hösten.
I det andra låg, så himla roligt, två små dukar som svägerskans farmor hade knypplat!
Som riktiga små konstverk och jag tänker att det här med knyppling, finns det fortfarande folk som håller på med det? Eller kommer det att dö ut?

Och jag ber svägerskan att berätta om sin farmor som har knypplat de fina dukarna. Då får jag veta att namnet på farmodern var Elsa och att hon arbetade som servitris här bland annat. Ett långt liv levde hon och detta med knyppling, det var hon en riktig hejare på.

Och så får jag se flera dukar som hon har gjort.
Sådant här tycker jag är så roligt! Små saker som har en historia.
Så, om det nu händelsevis skulle vara så att du läser här... Tack igen snälla Miie för de fina små dukarna!!!

Det fina fatet som de ligger på på bilden är det tårtfat jag fick när jag blev firad i tisdags.

2 kommentarer:

  1. Åh villa fina dukar! Och vilket jobb som säkert ligger bakom. Jag har testat att knyppla en liten spets, men jag tyckte att det var svårt. Och så tar det tid.

    SvaraRadera
  2. De la realidad; Jag har aldrig någonsin provat. Men vilket jobb, kan jag just tänka...

    SvaraRadera