fredag 20 juli 2012

Fredagmorgon efter en stökig natt

Natten har varit stökig på vår gata. Ungdomsfyllor en torsdag kväll och ändå blir jag mer illa berörd när ett par, sådär i femtio-sextioårsåldern, står och härjar alldeles nedanför vårt fönster. Mannen gapar irriterat på en ganska så stupfull förmodad fru.
"Nu får vi ringa taxi, det tar ju för f-n en halvtimme att gå tio meter. Du kommer att ramla och slå dig! "
Han står och håller båda deras cyklar och är alldeles uppenbart och fullt förståeligt inte det minsta road över sin för tillfället oresonerliga fru som står och hänger över räcket till anhörigcentret men absolut inte vill ringa en taxi.

Jag somnar och vet inte hur det slutar och vaknar till en semesterfredag.
Då kan man gå på liten morgonpromenad sådär runt halv sju på morgonen.
Klarblå himmel, solsken och morgonluft.
Måsskrik
Pilfinkskvitter
Fiiin liten Cosmos i snöret.

Och någon annan har inte alls semester. Det låter från någon slags blås nere i tunneln under järnvägen.

Vi passerar tre nakenhundar, en schäfer, en rotweiler och någon form av väldigt skällande terrier.
Sedan möter vi Märta, grannhunden -en cocker. Och Cosmos får för första gången hälsa på en annan hund. Först är hon lite läskig. Sedan jättespännande. Märta är måttligt road.

Märtas matte frågar hur det går och minns själv valptiden och vi pratar om hur mycket skräp som ligger på gatorna och om det här med hundmöten. Ungefär så.

När vi kommer in är Cosmos fortfarande alldeles full i bus och de trötta kattdamerna flyr och hussen grymtar lite från sängen.
Om några timmar styr vi kosan mot Karlskogaland.

3 kommentarer:

  1. Vi har en del folk på hemfärd från krogen utanför vårt fönster också på helgerna. Inte alltid så trevligt...
    Värst oljud var det dock den gången dövföreningen hade fest i huset brevid. Man kan ju tycka att det borde vara en ganska tyst tillställning men så var det inte!
    Hälsa modern och fadern i Karlskogaland!

    SvaraRadera
  2. Erika: men dom kanske måste spela högt för att höra NÅNTING ,-)

    mossfolk: så där var det för mig i Ystad .., ett evigt skrålande om kvällarna, särskilt på sommaren .,. och alla som började gräla och ha sig just när dom kom till korsningen där jag bodde. Då skulle det pratas ut ...

    SvaraRadera
  3. Erika; Ja här drar de ju också förbi... och så har vi dessutom två lägenheter i huset där det ofta festas... Och så godstågen och dunket från Frimis på det ;)
    Ibland får man klaga lite.

    Elisabet; Ja, det minns jag att du skrev då. Och visst märks det att det är sommar, det blir ju betydligt värre då...

    SvaraRadera