onsdag 11 januari 2012

Näst sista dagen

Kanske kom all snö förra året. Det är slut på lagret nu...

Den näst sista dagen.
Snön har regnat bort.
Solen skiner.

Klockan elva ska vi ha knytis på universitetet. Ja, det är våra rara seminarieledare som har ordnat eftersom för att det ska bli ett sorts avslut. Även om examinationsseminariet inte är förrän i morgon. Frivilligt förstås, men ett gulligt initiativ.
Sambon gick upp i morse och gjorde en tacopaj att ta med.

Av tre inbjudna seminariegrupper, dvs minst 45 personer, var vi sju personer som dök upp. Trots allt tidigare prat först om hur dåligt det är att universitetet inte har någon avslutning och därefter om vilket bra initiativ det här var.
Sju stycken. Och så de två seminarieledarna.

Men vi hade rätt trevligt ändå. Om än mycket sentimentalt prat om att tiden gått så fort och hur man utvecklats som människa.
Sambon är inte direkt sentimentalt lagd och inflikade inte direkt mycket i de diskussionerna.
Jag är förvisso väldigt sentimentalt lagd men inte i det forumet.
Däremot fick jag tillfälle att fråga hur han trivs med sitt jobb, han som är kursansvarig och faktiskt tycks lägga ner sin själ i tjänsten. Och jodå, även om arbetsbördan blivit större så trivs han bättre för varje år. Själv tror jag att hans jobb är jätteroligt!

Resten av dagen har vi inte gjort direkt många knop att skryta över. Vi har inte läst på inför examinationsuppgiften i morgon. Aldrig har jag läst på så lite inför något. Det får gå som det går Men måtte vi bli godkända! .

2 kommentarer:

  1. Åh, vad mysigt det lät.
    Det är inte många som har börjat jobba redan då, så det är därför det var ett så pass stort bortfall tror du?

    SvaraRadera
  2. De la realidad; Det hade förstås varit godkänt, men i allafall i vår grupp är det vad jag vet bara en som har börjat jobba...
    Och jag tyckte att det var så gulligt av lärarna att försöka styra upp något när studenterna klagade.

    SvaraRadera