torsdag 29 december 2011

Hundabstinens


Finaste Lurvig
Idag har jag verkligen inte varit på hugget.
Hängig. Frusen. Som på väg att bli förkyld.
Just så.
Igen.
Men... hade det varit för ett år sedan hade jag förmodligen varit brakförkyld -jag vill gärna tro att det här ett och ett halvt året på dagis börjat ge ett bättre immunförsvar.
Turligt nog var det en ledig dag som gick alldeles prima att tillbringa på soffan. Med pyamas på.

Eftersom det var som det var myste vi ner oss i soffan... och slog på en disneyfilm. Lady och Lufsen.
Det var då jag insåg att den där hundabstinensen jag har verkligen verkligen blivit stor.
Fy så löjligt.
Vi fick byta film.
Till Beauty and the Beast. Där finns inga viftande svansar och flygande spanielöron.

Det är alltså inte Lurvig-abstinens, även om vi saknar honom varje dag.
Det är hundabstinens.

"När vi har skaffat hus..." säger sambon.
Och det kommer att dröja ett par år.
Jaja.

Men hängigheten kurerades i allafall med en soffdag.
I morgon ska det jobbas.

7 kommentarer:

  1. Jag förstår dig. Ikväll sa jag till pv att ... tänk, vilken glädje harry ger oss! Och vi pratar via honom också ..., "titta, så fin han är!", ja, du vet.

    Och jag, som också varit hemma idag och mest legat på soffan, önskar dig god bättring!
    Själv tänker jag jobba i morgon.

    SvaraRadera
  2. Elisabet; Ja, visst är det så att man pratar via djuren. Det gör vi ju med kattdamerna också :)
    Och jag ska ju också jobba i morgon. En soffdag gjorde susen!

    SvaraRadera
  3. Oj! Jag har alldeles missat att det inte funnits några Lurviga bilder på ett tag. Var tvungen att leta bakåt i din blogg för att läsa vad som hänt honom. Förstår din hundabstinens!
    Skönt att ni i alla fall har kattdamerna.
    Knepigt det där att tajma in en ny hund i livet... om man inte kan ha den med på jobbet.

    SvaraRadera
  4. Karin; :) Det är ett år sedan i mars.
    Och det är absolut inte jätteenkelt att tajma in en ny vovve. Vi har visserligen en superbra dagmatte som står redo, men den första tiden vill man ju ändå vara hemma... och jag kan se att sambon har en poäng i att det inte är jättesmidigt att skaffa valp när man bor på tredje våningen och dessutom precis börjar på nytt jobb.
    Kattdamerna är bra :)

    SvaraRadera
  5. Låter himla mysigt med en soffdag i pyjamas! Ska försöka få till en sådan under trettonhelgen :-D
    Helst utan förkylning ;-)

    Ja, förstår hundabstinensen... men skönt att du har ett par charmiga katter så länge i alla fall. Tills rätt tillfälle för en vovve igen dyker upp.

    SvaraRadera
  6. Jag tycker inte alls att det var fånigt att ni bytte film....skulle jag också ha gjort.
    Förstår din abstinens. När vi hade mist vår första hund så fortsatte vi att promenera och promenera....vi gick samma stråk som vi gjort med honom.
    Ibland kändes det nästan som han var med oss där vi strövade vidare.
    Jag tyckte jag såg hundar överallt.
    Det gick ett halvår sen insåg vi att det måste finnas en till hundkärlek i vårt liv. Nu är Roxy en sån otrolig personlighet i vår familj och det är verkligen lycka att ha henne. :-)

    Men visst gör ni klokt i att vänta tills det känns rätt i tid.
    Kan ni inte hitta en valp lagom till sommaren? Då kan ni ju vara lediga med den? Inte måste ni väl bo i hus innan? Ni är ju så mycket ute i skog och mark så er hund skulle ju få massor av motion och upplevelser.
    // Lisbeth

    SvaraRadera
  7. Kattalena; Jag har väldigt svårt för mysdagar i pyamas om jag inte är sjuk. Då är det ju så himla mycket annat som lockar ;)

    Lisbeth; Ja, men så tyckte jag ett bra tag... att det kändes som om han var med och skulle komma och springa om oss när som helst eller stå och vänta bakom kröken.
    Vi (jag) har pratat om det här med valptid och semester, men vi får väl se hur mycket semester vi får i år. Och så är det ju dessutom ett beslut att vara två om. Sambon håller väldigt hårt på detta att vänta tills vi skaffat hus.

    SvaraRadera