torsdag 17 november 2011

Paus

Den här bilden är gammal. Flera år. Fast jag gillar den och tycker att den passar finfint som pausbild. Utsikt från mina föräldrars köksfönster. Sämre kan man ha det!
 Jag tror att det blir paus här. Ett par veckor sådär. Eller någon i allafall.
Vi ägnar i stort sett all vaken tid till uppsatse för att kunna tillhöra den grupp som har opponering före jul. Utöver det jobbar jag 25 procent och sambon 50.
Idag hade vi en två timmar lång individuell handledning på universitetet. Vi fick bekräftat att vi är lite på rätt väg, men kommer att behöva jobba på rätt bra för att bli klara. Vissa delar ska omarbetas eller utvecklas och så ska vi ha till en diskussion förstås. Angående ansatsen har vi nu muntligt lyckats argumentera för att vi har hämtat inspiration från både fenomenologin som fenomenografin. Nu återstår en trovärdig argumentation för detta i skriftlig form också... Och så behöver vi vara tydligare med vad det är vi vill... genom hela uppsatsen.
Vår handledare är guld, men ibland undrar jag om han inte har väldigt mycket högre ambitioner än vi. Jag upplyste idag om att vi ska skriva en c-uppsats, inte en avhandling ;) Dessutom satsar vi bara på ett G... framförallt nu efter insikten att arbetsgivare inte är ett dugg intresserade av hur betygen ser ut, bara det är godkänt. Dessutom har jag fortsatt att glida på den där räkmackan i livet och har en tjänst efter jul (det ska firas när vi får tid).
Här forsar vattnet fram, liksom vår tid gör just nu. Men åh vad vi kommer att uppskatta allt som hinns med sedan -skogspromenader, skönlitteratur, filmer och naturligtvis vänner :)

Hur som helst; vi har helt grottat ner oss i skrivandet, stängt av kontakten med omvärlden sånär som jobb och handledningar, äter mer färdigmat/supersnabblagad mat än någonsin och sover betydligt färre timmar än vad jag gjort tidigare (å andra sidan är jag annars rätt bortskämd med mina åtta timmars sömn varje natt). Nu på tisdag har vi ytterligare en individuell handledning, då planen är att ha färdigt i stort sett allt utom diskussionen. Den 25:e är ambitionen att lägga ut en näst intill färdig uppsats på black board som är universitetets virituella plattform.
Tjoho, tallarna är höga, men det finns blå himmel där uppe!

Ja, nu låter det förstås som om jag tror att vi är de enda genom tiderna som skrivit c-uppsats och jobbat samtidigt. Så är det förstås inte. Anledningen till att det blir lite extra stressigt är både att vi har valt att satsa på första möjliga opponeringstid, och att vi inte gjort det jättelätt för oss genom att försöka greppa ett rätt stort område, finna det lilla unika som inte forskats på tidigare och därefter trasslat till det med dubbla ansatser. Men det blir bra när det blir klart (eller skönt om inte annat!).

Så... paus som sagt.
På återseende!

6 kommentarer:

  1. Jag ler igenkännande. Det är rätt fokusera och bli klar!

    SvaraRadera
  2. Lycka till!! Gud, så jobbigt. Jag är glad att jag blev kassörska ,-)

    SvaraRadera
  3. Jag vet vad ni går igenom nu så jag tycker inte alls att det är konstigt att ni måste fokusera på era studier. Det kommer att bli bra. I ett visst skede brukar man alltid få den där känslan av att man har greppat ett för stort område och att man undrar över hur man ska angripa det hela. Men det är ju skönt att ni känner att ni är på rätt väg!! :-)
    Glöm inte att andas och klappa en katt lite då och då så ska ni se att det går bra!
    Lycka till nu!

    // Lisbeth

    SvaraRadera
  4. Lycka till!
    Det kommer att gå hur bra som helst, det känner jag på mig.

    SvaraRadera
  5. Lycka till!!! Det kommer såklart att gå jättebra!
    Så kul med jobbet!
    Och vilken fantastisk utsikt dina föräldrar har från sitt köksfönster. Den hade man inte haft något emot :-)

    Ser fram emot bloggandet när du kommer tillbaka igen!

    SvaraRadera
  6. Lena; Jag vet inte riktigt vad vi gör för fel, för det är flera som skrivit tidigare år men inte alls upplevt det lika intensivt... Fast det spelar ju egentligen ingen roll, nu ska vi bara bli klara :)

    Elisabet; Jag tycker ju egentligen att det är både roligt och intressant. Och verkligen skulle jag kunna tänka mig att bli doktorand inom något intressant pedagogiskt område och få ägna mig åt sådant här! Fast nu ska jag ju bli dagisfröken och det blir förstås bra det med :)

    Tankevågor; Haha, ja efter den där handledningen igår (som jag trodde att vi skulle bli klokare efter) var jag mer förvirrad än någonsin. Men just nu känns det som om vi är inne på någon sorts spår igen :)

    Mian; Det hoppas jag verkligen. Förstås. Tack tack :)

    Kattalena; Tack! Ja, utsikten är inte alls fel. Har flera fina soluppgångsbilder därifrån...
    Och jag är inte säker på att jag kommer att kunna ha blogguppehåll en hel vecka. Eller två. Det återstår att se :)

    SvaraRadera