tisdag 19 juli 2011

Som en paus i vardagen

Det finns dagar när det verkligen känns som om man jag inte har gjort annat än tjata. Idag har det handlat om precis allt från att man ska hålla i vagnen vid vältrafikerade vägar till att man ska sitta på stolen vid matbordet, tvätta händerna när man fått kiss på dem, inte slåss eller knuffas, inte kasta sand på andra och så vidare.
När jag kom hem kände jag mig som världens träligaste tjatigaste dagisfröken.
Och då var det ungefär hur välkommet som helst att sambon föreslog en tur till Ånnaboda och middag i skogen!
Packade ryggsäckarna och styrde kosan mot Kilsbergen.
Valde en trevlig femkilometersled.
Fint väder.
Inte farligt mycket mygg.
Lite blåbärsplockande på vägen.
Jag älskar skogen!
Stopp vid sjö med vindskydd.
Jag passade på att öva mina färdigheter med yxa.
Vi kan väl säga att jag inte riktigt hade rätta handlaget...
Så supermysigt!
Och gott!
Och rofyllt.

Nästan som ytterligare en liten minisemester på kvällskvisten.
En tisdagkväll.
En himla bra sådan!

7 kommentarer:

  1. Så känner jag mig också vissa dagar för min egen lilla skara..

    Vill tacka jättemycket för boktipset! Har läst de första kapitlena och känner bara wow, det är en total och klockren beskrivning av A. Framför allt den delen som beskriver hur vuxna ser på fighter... Så beskriver folk A för mig rätt ofta... Han och jag "fightas" inte på det viset, men jag ser det i hans relation med i princip alla andra. Ska plöja vidare i boken så snart jag hinner. TACK igen, verkligen!!

    SvaraRadera
  2. Ja, du vet ju hur nostalgisk jag blir när jag läser om de blå bergen.

    SvaraRadera
  3. Maria; Vad bra. Jag tänkte nästan att det kanske skulle passa :)

    Bloggblad; Jag älskar Kilsbergen! Nu har vi varit där två dagar i rad...

    SvaraRadera
  4. Verkar hur mysigt som helst. Tänk att hinna med en liten semester efter en hel arbetsdag :-)
    Livskvalitet!

    SvaraRadera
  5. Kattalena; Ja, det var jättemysigt. Man borde göra sådär lite oftare...

    SvaraRadera
  6. Denna typ av utflykter är den perfekta avkopplingen tycker jag!

    SvaraRadera
  7. Mian; Ja, det tycker verkligen jag också. Så långt borta och ändå så nära :)

    SvaraRadera