onsdag 6 juli 2011

Chipper och Chatter

När jag efter några dagar skulle beskriva katterna för katthemmet beskrev jag Chipper, den röda katten, som en hund. Hon var ganska nyfiken och mötte gärna upp i dörren. Och lekte.
Chatter däremot var väldigt försiktig. Låg gärna högt upp där man inte kom åt henne och när det kom folk gömde hon sig raskt under soffan. Och leka var det inte tal om. Hon gömde sig för sin röda mamma och brydde sig inte alls om leksakerna.

Det har förändrats.
Man kan säga att Chipper inte märks så mycket i förhållande till den något intensivare dottern.
(Chatter bär ut musen i hallen, jagar efter den in i vardagsrummet, bär ut den i hallen om och om igen. Om ni undrar vad hon sysslar med)


Chipper leker en sväng då och då, säger hej när man kommer hem eller kryper upp i knäet för en gossväng. Annars hittar man henne sovandes på något mjukt ställe eller sittandes i ett fönster. Hussen säger att det är hans katt ;)

Chatter är antingen på råttjakt (efter leksaksråttan) eller nära nära. Runt benen när man går, på toalettlocket när man borstar tänderna, i sängen när man sover och på ryggstödet av soffan eller fåtöljen beroende på var man sitter.
(hm, på köpet kommer en osminkad, morgonrufsig jag. det är smällar man får ta)
Och hon pratar. Nästan all vaken tid. (Hussen säger att det är min katt. Alldeles särskilt när hon hållit låda nattetid ;)
Men hon är världens snällaste. Bortsett från buråkning har hon hittills funnit sig i allt från kloklippning och öronrensande till att bli snubblad över och buren på diverse sätt.

Sådana är de, Chipper och Chatter. Som bor här på oviss tid.

5 kommentarer:

  1. Åh, katterna verkar vara hur mysiga som helst :).

    SvaraRadera
  2. De la realidad; Ja, det kan verkligen ingen ta ifrån dem. Supersociala!

    SvaraRadera
  3. Efter att ha läst det här har jag bara en fråga...
    HUR ska ni kunna skilja er från de här två kattdamerna som är så speciella...
    Jag vet att jag INTE kunnat det....

    SvaraRadera
  4. De är helt underbara de där två! :-)

    Jag blir så full i skratt för vi har också två väldigt "pratiga" katter och en som är tyst och mer lugnare av sig. Visst är det roligt med deras olika personligheter.

    Hon är för kul Chatter där hon går med råttan och ändå måste snacka samtidigt! :-D


    Men inte kan ni väl skiljas från de här två??

    SvaraRadera
  5. Synne; Jag är väl mer kallhjärtad ;) Fast uppriktigt sagt så vet jag inte. De får bo här tills något annat dyker upp och då får vi se hur det känns.

    Tankevågor; Ja, de är verkligen riktiga personligheter (fast just nu sover faktiskt Chatter alldeles själv inne i sovrummet!). Och det är ju så många katter som behöver hjälp. Om någon adopterar de här två kan vi ta hand om två nya. Fast sambon är inte så sugen på att gå igenom det där med behandlingar och operationskomplikationer igen, så vi får väl se...

    SvaraRadera