onsdag 1 juni 2011

Födelsedagen

Den här kvällen för exakt ett år sedan skrev jag:

"Idag har varit en alldeles vanlig och ovanlig dag.
Jag är barnsligt förtjust i födelsedagar.
En mysig frukoststart som sambon fixat. Och jag filursover och har lite födelsedagspirr och tycker att han är alldeles fantastisk."


 I år började dagen inte så. Eller jodå. Lite filursovande och födelsedagspirr en stund, men det var innan jag insåg att i år skulle det inte bli något morgonuppvaktande. Sambon motiverade det med att han var för trött. Och jag ansåg mig ha full rätt att bli en smula mycket besviken. Bortskämd som få.
Nu ska det i rättvisans namn sägas att han är bra på mycket annat... men kanske inte någon hejare på det här med födelsedagar.


Hur som helst, dagen bjöd på u n d e r b a r t sommarväder.
Swischade till universitetet och gick på terminens sista seminarium.
Swischade hem igen nynnandes på "Den blomstertid nu kommer" :)



I brevinkastet damp två kort från skåneland in. Jag älskar sådant. Handskriven adress!
Sms i parti och minut.
En massa gratulationer på facebook.
Och mamma och pappa hade gett upp att försöka få tag på mig och sjöng in hela Ja må hon leva, med två verser, på mobilsvar. Pappa hävdade som vanligt att jag skulle "skjutas på en rullebör fram"...

Fullt med glädje rakt igenom.

Och på kvällen åt vi tacos här med vännerna. Prat och trevligt, katterna uppförde sig över förväntan (ingen av dem spatserade runt på borden eller smaskade i sig maten i köket, och den röda katten som så lätt blir stressad kräktes inte) och maten räckte. 
Vi har underbara vänner!

Fick prima hjälp att fixa pensionärsbakelserna, som var efterrätt.
Sådan här hjälp är absolut den allra bästa :)
 Och jag är lite imponerad över hur många som går att klämma in i vårt lilla vardagsrum.
 Pontus var en hejare på att klappa katt. Och båda katterna var (inte helt otippat) snälla och trevliga mot barnen. Nosade nyfiket på lilla Molly som bara är fyra månader och lät sig villigt klappas av både tvååringar och de som var lite större.
 Chatter vandrade förstås runt med tratt och sår, men det fick folket helt enkelt leva med.
Nu hoppas jag att hon är så trött att hon sover inatt!

Alldeles toppentrevlig blev min födelsedagskväll.
Och jag är fortfarande barnsligt förtjust i födelsedagar :)

7 kommentarer:

  1. Ja du ..., när jag var här i början, flööög pv upp var gång jag vaknade (knäet ...). Nu skulle jag kunna ramla ur sängen och han vaknar inte ,-)

    Det är väl vanans makt, haha.

    SvaraRadera
  2. Elisabet; Haha, ja men det är klart att det är lite så. Fast jag tycker inte att det är ok just på födelsedagar! Hur som helst var resten som sagt toppenbra, och han är suverän på mycket annat. Bara lite trött på morgonen ;)

    SvaraRadera
  3. Tack för en trevlig kväll! Alltid lika kul att träffa alla :)
    Pontus var dock väldigt bekymrad över att katten gick på bordet (fast det var innan fikat). Han verkade dock vara väldigt förtjust i dem och berättade massa gånger att den ena hade nosat honom på handen!

    //Elin

    SvaraRadera
  4. Elin; Pontus var duktig med katterna tycker jag. Och det var synd att han fick syn på mig när jag kom med kameran för alldeles ögonblicket innan stod han och klappade för fullt. Katten och barnet såg ungefär lika nöjda ut :)
    Ni får komma och klappa katt lite oftare ;)

    SvaraRadera
  5. Stort grattis i efterskott!!!

    SvaraRadera
  6. Kattalena; Tack :)
    Ejmis; :)

    SvaraRadera