torsdag 16 juni 2011

Efteråt

Det tog mig en timme att få in Chatterkatten i buren.
En timme.
I badrummet (för att hon inte skulle kunna rymma in under soffan)
Chipperkatten däremot låg redan och sov i sin bur. Det var bara att hämta gallret och sätta för.

När vi skulle till veterinären var vägen avstängd. Vägarbete.
Det tog mig en bra stund att hitta in.

Hos veterinären var det väntetid.
En och en halvtimme.

Chatter pratade oavbrutet och gjorde rabiata utbrytningsförsök.
Chipper sov.

Sedan fick de ett stick var och vår kontaktperson, som var där med en annan katt, fick lyfta in Chatter i buren. Det tog ingen tid alls.

Sedan körde vi hem.
Chatter pratade oavbrutet.
Chipper sov.

Nu är vi hemma.
Chatter är trött, men svarar i allafall på tilltal.

Chipper sover i vår (ännu obäddade!) säng.

Och matten då?
Jodå, hon är rätt trött hon med.
Tacka vet jag hundar och Chipperkatter ;)

4 kommentarer:

  1. Jag minns en skräckresa med sigge nilsson i kattbur ....., vi förkortade den efter elva mil, då han fick stanna hos pv:s bror med familj i Småland.

    Då hade sigge lekt utbrytarkung i 45 minuters tid och skrikit oavbrutet.

    SvaraRadera
  2. Elisabet; En annan tjej i väntrummet tittade deltagande på mig och sade att hon förstod att det var jobbigt när katten var sådär. Men jag är ju sådär obarmhärtig att jag tänker att hon får lov att lära sig...

    SvaraRadera
  3. Hehe, vet inte om jag hört talas om någon så pratsam katt förut :-D
    Jättesöt är den, men det kan ju vara lite påfrestande om den pratar konstant kan jag tänka...

    SvaraRadera
  4. Kattalena; Hon är jättegosig, och supersöt och snäll... och jag börjar vänja mig vid att hon är så pratsam. Dessutom är hon ganska rolig för hon svarar ju alltid när man pratar med henne :) Däremot är vi alldeles övertygade om att hon skulle ha någon form av diagnos, typ ADHD om hon varit människa :)

    SvaraRadera