onsdag 4 maj 2011

Visit på katthemmet

Ni som är dödligt trötta på kattinlägg kan raskt marschera vidare. Ikväll var jag och återlämnade de lånade burarna på katthemmet. Kunde förstås inte låta bli att ta lite kort samtidigt :)
Det är helt galet att det finns så mycket överblivna katter! I dagens samhälle kan man tycka att utvecklingen borde kommit såpass långt att man tar lika mycket ansvar för sin kissekatt som sin hund. Och jag tycker inte alls att det är någon ursäkt att de går ute, för skaffar man en misse är man skyldig att ordna med kastrering eller p-piller också.
Amen.


Katthemmet i Örebro har ett stort upptagningsområde och kan inte ta emot annat än katter som är avlivningshotade. I den utsträckning det finns tillgängliga jourhem...
På katthemmet finns en massa katter. Högt och lågt. Överallt.












På dagarna, när det är folk där, står burarna öppna. Burarna är stora med en massa skojiga saker i.
Vissa katter är jättesociala. Kommer fram och visar upp sig. Pratar, stryker sig mot benen och följer med runt överallt. Brianna, den mörka katten på översta bilden, är en sådan. Hon hann bara vara på katthemmet några timmar innan hon blev tingad.
På bilden nedanför är Brima och Berna. De kom in efter att deras ägare hade avlidit och har nu varit på katthemmet sedan i juli förra året utan att ha lyckats charma någon. Kanske ligger det dem i fatet att de vill vara tillsammans... och att det finns så många katter att välja på...
Här ligger Tonya och trycker. Hon är försiktig men var tydligen ganska kelig i jourhemmet. Och jag tänker att såhär skulle förmodligen vår Chatter bli om hon hamnade på katthemmet. Dra sig tillbaka och ligga och trycka på ett tryggt ställe hela dagarna. Det är ju tyvärr inte de katterna som har lättast att hitta permanenta hem...
...och jag nästan skäms lite för att vi inte gjort slag i saken och ställt upp tidigare. Vi pratade ju om det så många gånger när vi hade Lurvig...
Men bättre sent än aldrig :)

8 kommentarer:

  1. Oj va bra att du och din sambo tar er an några av alla dessa katter som behöver trygghet i livet.
    Själv har jag alltid haft katt eller hund eller bådadera runt mig under hela min uppväxt.
    Ibland fanns där även akvariefiskar, vandrande pinnar, ekorre, fåglar, vattensköldpaddor, grisar mm.

    SvaraRadera
  2. Och vilka fantastiska människor som driver detta! All heder åt dem!

    SvaraRadera
  3. Gunnar; Ja, jag var inte särskilt bra på att leva utan fyrbening hemma, så det här känna bra. Nu blev det ju lite två flugor i en smäll i och med att vi faktistk kunde rädda två kissar samtidigt.

    Elisabet; Verkligen. Det är lite viktigt att komma ihåg att allt arbete är ideellt!

    SvaraRadera
  4. Ni är toppen som gör det här för missarna. När vi har kommit till rätta i vårt nya hus ska jag kolla upp om det finns något katthem i närheten av oss. Det är ju faktiskt ett optimalt sätt att skaffa misse på. Då kan man ju kolla att missen fungerar bra ihop med kids å så.
    Massa kramar.

    SvaraRadera
  5. Ja, heder åt er som tar hand om katter som inte har ngt hem.
    Jag försöker ju övertala Håkan att vi ska ha katt. Lyckas jag blir det ett besök på Örebro katthem, den saken är klar.

    SvaraRadera
  6. Christina; Sambon var inte jätteövertygad från börjad, men är ändå den som pysslar mest med dem nu. Och jag tipsar om att kika på katterna på katthemmets hemsida. Både de som är på katthemmet och de som är i jourhem väntar på att få ett permanent hem... Där finns det ju lite att läsa om varje katt också.

    SvaraRadera
  7. Mossfolk: Jag är övertygad om att Håkan skulle bli förtjust bara han släppte in en katt här. Jag vet ju hur han blev med hundarna ;-)
    Men att få honom att fatta det...hmmm.

    Nu har jag googlat fram katthemmets hemsida. Tack för det! Nu ska Håkan bli utsatt för press ;-)

    SvaraRadera
  8. Det är livsfarligt att kika på såna där hemsidor....nu har jag blivit riktigt förtjust.
    Skulle Håkan vara färdigbearbetad skulle jag åka och hämta Hoffe direkt!

    SvaraRadera