måndag 16 maj 2011

Missad femårsdag

Helt i godan ro satt jag och läste kurslitteratur, när jag plötsligt appropå ingenting insåg att bloggens femårsdag är missad. Den andra maj 2006 gjorde jag det första inlägget på blogger efter att en kortare tid skrivit på annat ställe.
Den första blogg jag läste var Annika Bryn. Om jag minns rätt slumpades den fram eftersom vi skrev på samma portal och där kastades jag rätt in i en författarvärld och röstade en tid senare på vilket omslag hennes bok Morden i Buttle skulle ha.

Den första som kommenterade här, bortsett från redan kända vänner, var Monica med Yffen som numera har bloggen Spinnsibbs sibiriska katter. Även hon har skrivit böcker och jag fänglsades av boken "Född på fel plats" som damp ner i min postlåda. Och plötsligt en dag stod det någon i dörren till kontoret på ridskolan, min dåvarande arbetsplats, och frågade efter Mossfolk. Det var Monica :)

Dagen efter Monica var även Anne-Maj här och kommenterade. Och vips halkade jag in på ännu en livshistoria om livet med dövblindhet.
Bloggblad har också kommenterat nästan från början och när jag kikar noggrannare inser jag att det är fler som varit med riktigt länge. Londongirl och Lindalotta till exempel.

Elisabet finns också med bland ganska tidiga kommentarer. Jag fullständigt älskar den bloggen! Och det var hon som fixade bloggträffen i Steninge. Där träffade jag flera härliga bloggare hos vilka jag kikar in nästan dagligen. Mian, till exempel, som jag någongång ska våldgästa för ett besök i (fågel)skogen. Lena som jag då bara hade kikat in hos någon gång hos tidigare. Gunnar, som hade farit hela vägen från Östersund(!), härliga Anitha och så Ruta Ett och Qi från Göteborg. Jag hade även förmånen att träffa Gunvor och PE, två härliga, varma människor som tyvärr inte lever längre. Och så Annika och Bettankax som, vad jag vet, (ännu) inte bloggar.
Hela vägen hem sedan hade jag sällskap av fina Ulrika som är en hejare på det här med stickning!


På bloggvägen har några försvunnit (till exempel Gunnel, Matilda i Australien -vart tog hon vägen?- och Tina som flyttade till Skåne) men flera tillkommit också. Bland annat Christina, vars blogg varmt rekomenderas. Bilder, härliga illustrationer och intressanta inlägg. Och så Husan, som vi både träffat flera gånger och som sett till att vår frys är rena skattkistan :)
Tro inte att det räcker där, nänä, jag läser allt fler intressanta bloggar än så. Alla (som inte är lösenordsskyddade) finns i spalten till höger...


Och jag tycker allt att det hänt en del i livet sedan jag började.
När jag skrev mina första inlägg hade jag haft Lurvig i ett halvår, jag jobbade som hästskötare och ridinstruktör och körde omkring i en gammal skruttig Volvo, Larry, på vilken bromsarna så småningom dog. Jag bodde i en liten lya alldeles vid stallet i Sigtuna och tillbringade all tid med hästarna. Från tidig morgon till sen kväll. Den som läste här fick följa med på ridlektioner, inridning av unghästar, lyckan över det fina fuxstoet Minelli och arbetet på gården och ridskolan.


Flytt in till lägenhet i Sigtuna. Middagar, ridturer, en Renault som ständigt är trasig, solnegångar, hundträning, uppvisning med 105 prickiga barn i ett fullsatt Globen och mycket mer, men också sorg när vännen Sofie hastigt gick bort och den där hemska regnväderskvällen när den lilla ponnyn blev påkörd under mitt ansvar.


Uppsägningen i Sigtuna, nervös väntan på antagningsbesked, flytt till Örebro, fina vänner, glädjeämnen med Lurvig och en Lurvig som blev allt sjukare, studier och mycket tätare besök hos föräldrarna, bröllop. Bland annat.



Träffar sambon, flytt inom Örebro, får en bonustjej- fröken L, blir gudmor, morfar dör, får en extra släkt (sambons), pysslar ännu mer med Lurvig, sover i Sala Silvergruva, blir med Saab, två turer till Öland, firar farmors åttioårsdag på Azorerna, får en guldring på vänstra ringfingret och pappa får operera hjärtat...


Vickar en hel massa på dagis, gläds med vänner runt om som skaffar barn, hus och gifter sig hej vilt, Lurvig blir jättedålig och får fara till hundhimlen, vi blir jourhem åt katthemmet... och plötsligt inser jag att det bara är en termin kvar att studera och att bloggen fyllt fem år.


 Nu kan man just undra vad som händer de kommande fem åren...
Diplom till dig som orkat läsa hela vägen ner!

16 kommentarer:

  1. Jag undrar ofta vad det var som hände när man hittade vissa bloggare? Själv läste jag - det var inte direkt en blogg, mer en hemsida - som tillhörde Monica Rolfner - och jag t r o r att det var via henne jag kom till Stationsvakt.
    Jag läste också Rödluvan (borta, eller ..?) och sen gav det ena det andra. Och aldrig att jag upphör att förundras över hur många trevliga bloggare man har fått träffa!! Som mossfolk, t.ex.
    Spännande att få följa med på livsresorna .., att få se vad som händer.
    Tack för att du skriver!

    SvaraRadera
  2. Missade min bloggs femårsdag också! Det var den 10e maj 2006 så nästan ungefär samtidigt! Och OJ vad jag också gjort mycket saker under dessa 5 år. När bloggen startade hade jag 1 häst och 1 hund. Nu har jag 1 ridskola, 14 hästar, 2 hundar, 1 man, 3 barn, 2 "bonustonåringar"...

    Och svaret på vad närtkommande 5 år kommer att innebära för dig så tippar jag på 1 fast jobb 1 bröllop 1 hus och 1-2-3 (?) barn :D

    SvaraRadera
  3. Elisabet; Fast jag tror att jag till stor del följer en viss skara som de flesta läser varandras bloggar... Sedan är det förstås en del utanför den också... som antingen hittat mig eller som jag hittat genom någon...

    Maria; Jaja, du slår mig flera gånger om :)
    Men... hus har du ju redan. Väl? Och är gift. Och jag räknar absolut med att så småningom få läsa om barn nummer fyra ;)

    SvaraRadera
  4. Jag har också missat min bloggs födelsedag i år.
    Men stort grattis på din födelsedag här i bloggvärlden!

    Jag minns inte när jag började läsa hos dig....men det var länge sen det vet jag.

    Hade gärna varit med i Steninge men minns när Lena (motvillig blogg) ringde upp mig och vi satt ute på ön och jag hörde er ropa SKÅL så det bara sjöng om det! :-)

    Tack för att du skriver och låter oss följa med i ditt liv!

    För mig ingår du absolut i "min bloggfamilj" som jag alltid hänger kvar hos.

    KRAM på dig och pussa katterna från mig!

    Lisbeth

    SvaraRadera
  5. Jamen det sista stycket var ju vad DU skulle vara med om inom 5 år ;)

    SvaraRadera
  6. Londongirl; Bloggfamilj var ett riktigt bra begrepp tycker jag :) Och jag hoppas att det blir tillfällen till fler bloggträffar, för det var himla trevligt!

    Maria; Aha, ja men då kan jag ju tala om att om det där händer inom fem år har alla mina drömmar gått i uppfyllelse. Ja bortsett från så många barn då, det räcker alldeles utmärkt med ett eller två! Och en hund :)

    SvaraRadera
  7. Grattis på 5-års dagen!
    Nu är det bara full fart framåt mot 10-års dagen ;)

    SvaraRadera
  8. Oj, oj, oj vad du har hunnit med på fem år. :) Tiden går så fort, men du har ju hunnit med massor!

    SvaraRadera
  9. Ejmis; Tack! Haha, japp precis så är det :D

    De la realidad; Japp, men fem år är egentligen ganska lång tid... det hinner i allafall hända en del. Vänta du bara ;)

    SvaraRadera
  10. Grattis till 5 härliga bloggår.
    Tänk vad fort tiden går när man har roligt, och när man har mycket att göra.
    Det har hänt massor av saker under de här 5 åren.
    Har haft glädjen att följa dig under 3 år tror jag.
    3 år där jag fått följa din resa genom livet, delat glädje och sorg med dig. Lärt känna en jättehärlig Lurvig som jag gärna hade mött.
    Ja jag hoppas det blir flera år med dig och din blogg.
    Vet jag är lite dålig på att besöka dig mellan varven. Men jag läser alltid i kapp när jag kommer in här.

    Än en gång supergrattis till 5 härliga bloggår Mossfolk.
    Kram Synnöve.

    SvaraRadera
  11. Synne; Jag är likadan. Inte alltid en så flitig besökare alltså.
    Men fler bloggår blir det alldeles troligast... i allafall så länge det finns läsare :)

    SvaraRadera
  12. Hästar, hundar, katter, jobb i stall, lärare... det är mycket vi har gemensamt, även om hästar och stall numera är historia för min del. Jag hoppas att du hänger med i bloggfamiljen (bra begrepp!) länge för jag läser ofta och med stor behållning. Dessvärre är jag sämre på att kommentera. Vilken resa de sista fem åren varit för dig. Det ska bli spännande att läsa om de kommande.

    SvaraRadera
  13. Lena; Ja, hästar och stall är inte långt ifrån historia för min del heller... just nu.
    Visst var bloggfamilj ett bra begrepp, jag förstod precis :)
    Och ofta är jag också väldigt dålig på att kommentera, trots att jag ofta (nog nästan dagligen) kikar runt.

    SvaraRadera
  14. Tänk så mycket som händer på 5 år och allt, eller mycket, får vi vara med om.
    Det här med bloggvänner är så häftigt, man får så fina vänner som aldrig annars hade träffat.
    Tror att min 5-års dag bara är någon månad bort, borde nog också göra en tillbakablick :)
    Grattis!

    SvaraRadera
  15. Bloggfamilj var ett bra ord!

    I så fall är vi nog typ sysslingar/tremänningar för jag läser gärna men inte ofta.

    Och se på sjutton: i mars var det femårsjubileum även för mig.
    Väldigt ouppmärksammat var det ...

    SvaraRadera
  16. Lindalotta; Ja, det tycker jag absolut att du ska. Det blir ju en ännu innehållsrikare tillbakablick med Ebban och allt :)

    Cecilia N; Haha, ja, så kan man allt se det. Jag kikar också in då och då...
    Jag brukar påtala bloggens "födelsedag" men i år hade det alldeles försvunnit.

    SvaraRadera