tisdag 1 mars 2011

Bara en massa text

Puh, vilken  dag.
Den började klockan sex med att jag klev ur sängen och satte foten i en pöl.
Den fortsatte med att ytterligare pölar upptäcktes och jag fick skura i hallen.
Medan sambon fixade frukost sprang jag ute i snödrivorna och försökte pricka Lurvigs kisstråle i en glasslåda. Väl inne hälldes det över i en burk som märktes med Lurvigs namn och dagens datum.

Strax efter sju lämnades Lurvig in hos dagmatten och halvåtta, efter en snabbtankning, anlände vi till universitetet.
Studiegrupp med toleranta kamrater eftersom jag samtidigt satt i telefonkö hos veterinären. När jag väl kommer fram får jag veta att morgonens urinprov är värdelöst eftersom det inte står i kylskåp. Det hade jag totalt glömt.

Seminarium med skapligt bra diskussioner och mitt i allt anländer ett sms från förskolan
"du har väl inte glömt att du ska jobba i eftermiddag?"På grund av ett missförstånd hade jag inte alls räknat med det... Inte alls.

Slut på seminarium klockan tolv. Jag ringer först dagmatten och sedan förskolan för att få ihop logistiken. TUR att alla männsikor är så himla tillmötesgående!
Hem och lämna av sambon, iväg till dagmatten för att ta ett nytt urinprov, iväg till veterinären för att lämna in urinprovet, full fart hem (och jag glömmer att betala hos veterinären).
Sambon har värmt lite paj innan han cyklade iväg till jobb.
Pajätning samtidigt som veterinären ringer. Inga tecken på infektion men ett väldigt högt proteinvärde vilket gör att han vill kika på njurarna. Snabbtid direkt de öppnar i morgon.

Exakt klockan 14.00 *pip* öppnar jag dörren till förskolan.

Nu har jag jobbat, diskuterat med det där bemanningsföretaget jag är timanställd på, hämtat hunden, meddelat vfu-skolan att jag inte kunde komma på föräldramötet, badat och fönat och fönat och fönat och fönat hund.
Om drygt en timme ska sambon hämtas. Perfekt för att fixa dagens disk och sängbäddning som inte hunnits med idag.

Jag är vaken, jag är vaken, jag är vaken...
:o)

2 kommentarer:

  1. Oj, oj, oj. Det låter som en väldigt intensiv dag. Tur att det inte alltid är så..

    SvaraRadera
  2. De la realidad; Jag tycker att det är ok så länge det är planerat. Nu blev det lite som det blev och kändes förmodligen mer intensivt än det var :)

    SvaraRadera