lördag 5 februari 2011

Lyxkväll

Idag satsade vi på en hemmaaktivitet och drog igång projekt trerättersmiddag.
Allt oftare är aaaallt trååååkigt och töntigt, därför är det extra kul när mina idéer hakas på fullt ut.
Medan jag var i Karlskogaland på förmiddagen har de två hemma letat recept.
Fröken L ansvarade för efterrätten och hittade ett recept i julklappsboken.
 Det dukades med finporslinet, tändes ljus, valdes servetter, duk och hälldes vitt i glasen.
På bordet står menyn...
 ...som inuti både hälsar "gästerna" välkomna och presenterar det som ska serveras.
Vårt kök har för kvällen förvandlats till restaurang KAL.
 Förrätt: Bröd stekt i olja, med tzatsiki och smörgåskassler.
 Huvudrätt: Marinerad bogstek, potatiskaka, smaskig sås och sallad.
Sedan smälte vi maten lite och passade på att fixa iordning i köket.
Efterrätten, som i menyn bar namnet L:s stök,  serverades med te och kaffe i vardagsrummet framför filmen "I rymden finns inga känslor".

Så kan man lyxa till det en lördagskväll.
Urmysigt!!!

8 kommentarer:

  1. Ser jättemysigt och gott ut!!! Roligt att lyxa till det för sig själva ibland också ju!

    Var filmen bra?

    SvaraRadera
  2. Vilken fin middag och allt såg så gott ut!
    Förstår att ni hade en mysig kväll tillsammans.

    Vad var efterrätten för något? Ser ut som någon sorts panacotta eller?

    SvaraRadera
  3. Underbart. Fröken L har tur som har er o ni har tur som har Fröken L. :))

    SvaraRadera
  4. Gunnar; Det var det verkligen!

    Kattalena; Filmen var bra. Rolig, sorglig och intressant beroende på ur vilket perspektiv man tittade på den...

    Londongirl; Efterrätten var ris á la jordgubb med hackad mandel...

    Husan; Japp, hon är bokstavligt talat min bonus :)

    Vonkis; ;)

    SvaraRadera
  5. Se där ja...
    Varför gör man inte så lite oftare?
    Tar vara på tiden tillsammans och gör något tillsammans. Det är så viktigt det...
    Men vad var det i desserten?
    Kram igen.

    SvaraRadera
  6. Vilken fin måltid!
    Sånt där är vi urusla på att fixa här hemma, jag och Jan...

    SvaraRadera