torsdag 3 februari 2011

Lurvig

På eftermiddagen bär det av till universitetet. Sambon har seminarie och tar sedan bilen till jobb. Själv har jag föreläsning till halv sju och åker bussar ut till dagmatten för att hämta Lurvig.

Lurvig väntar på bussen till USÖ :)
 När jag sitter på bussen på vägen tillbaka slår det mig för femtioelfte gången att ingen vill ha en sjuk hund, men om man nu ska ha det, då vill man ha en som Lurvig. Han är en ängel att klippa och raka. Lite killig under tassarna men ligger ändå snällt på sidan.
Och han är ursnäll att duscha trots att han avskyr det.
Och att göra rent öronen på med diverse medel.
Och att droppa ögonen.
Och han sväljer snällt både antibiotikan och cortisonet i lite leverpastej.
Och finner sig i att jag stoppar ner det stora atopikapillret i halsen.
Han går att ha med överallt. Han är ursmidig på tåg och buss.
Han går på galler, i brandtrappor och rulltrappor.
Han är snäll mot andra djur, älskar människor och har en ängels tålamod med barn...
Han ställer upp på mattens fåniga träningsidéer i parken och hänger gärna med på inte alltför långa promenader. Skogen är roligast!
Helst ligger han på mattan vid elementet... eller i sin säng i sovrummet på natten.

Och varje morgon pratar Lurvig hundska med hussen och slickar matten i ansiktet, fastän att han mest drar täcket över huvudet och hon oftast spottar och fräser och beter sig allmänt grinigt åt över godmorgonritualen.
Sen går vi morgonpromenaden, springer ikapp och buusar.

Det tänker jag på, när jag sitter på bussen och Lurvig ligger och sover vid mina fötter.
Vilken himla tur jag har, som fått en så himla snäll och okomplicerad liten hund!

9 kommentarer:

  1. Åja Lurvig er underbar.....tenk så heldig du er : )

    SvaraRadera
  2. Han är nog väldig glad över att få bo hos just de människor han bor hos.

    SvaraRadera
  3. Störst av allt är kärleken!

    SvaraRadera
  4. O allt detta är din förtjänst. Helt underbart.

    SvaraRadera
  5. Julie K; :)

    Lena; Nja, jag tror att han är det ibland... oh ibland skulle han gärna flytta in hos någon annan ;)

    Lindalotta; Kloka ord på kvällskvisten ;)

    Husan; Nja, det är alltså en väldigt okomplicerad individ och inte alls så mycket min förtjänst.

    SvaraRadera
  6. Han är helt underbar och jag blir alldeles varm i hjärtat av dina fina ord om honom.
    Det är kärlek.

    SvaraRadera
  7. Lurvig har haft en stor tur här i livet.
    Han har kommit till människor som älskar och bryr sig om honom. Trots att han är sjuk kräver massor.
    Men vet du, att det är just så kärlek är.
    Man gör vad som helst för att de man håller av ska må bra.

    Det känner Lurvig.
    Det att han är så smidig och okompliserad är en stor bonus.

    Han har kommit till rätt familj.
    Skulle man vara hund så skulle man önska att man fick bo hos någon som dig och hussen.
    Ge honom en stor kram från mig.
    Synnöve.

    SvaraRadera
  8. Men så har han ju, finaste Lurvig, en toppenmatte och husse!

    SvaraRadera
  9. Ni är helt enkelt värda varandra. Sånt är härligt att tänka på när man vet hur många fina hundar som hamnar i fel hem.

    SvaraRadera