fredag 29 oktober 2010

En kortis

Idag har jag sålt böcker och blivit 900 kronor rikare! Det kändes ganska bra en förmiddag :)
Därefter for jag och Lurvig till Elin, alldeles lagom för att bli bjudna på en god sparrissoppa med räkor.
Tänk om man var så här smidig..
 Lurvig, som nu åter verkligen börjar göra skäl för att kallas just så, var förstås med. Han har antagit en lätt rosa nyans även på näsan. Snyggt värre.
 Pontus beslagtog honom i allafall. Och mamma fick inte klappa.
Lurvig själv var nöjd så länge han fick låna den vita fällen.
Väl hemma passade vi på att ta oss en vända runt kvarteret innan vi gick in och det var tur för då stötte vi på glada granndamer och deras hundar. Mycket att nosa på, tyckte Lurvig som höll på att strypa sig själv på kuppen. En ursöt bostonterrier-valp som hade varit och hälsat på gammelmormor på boendet dök också upp, och den matten tyckte att det verkade vara sååå trevligt hundfolk på väster.
Jajamen!
Nu ska här bakas pumpapaj och snart kommer fröken L.

5 kommentarer:

  1. Å, så fin han är, Lurvig!

    Och å, så jag längtar efter en hund!

    SvaraRadera
  2. Hoppas att pumpapajen blir bra, tycker att det låter spännande. :P Lurvig ser rätt nöjd ut med att ligga på den där fällen. Såg inte helt fel ut faktiskt.

    SvaraRadera
  3. Elisabet; Ja, jag är ju väldigt glad i vår lurviga och tror att det skulle vara förfärligt tomt utan!

    De la realidad; Det finns nog faktiskt pumpa över så att du kan få till en paj om du vill. Bör dock förmodligen hämtas i morgon så att det inte ligger och blir dåligt.
    Lurvig är mycket nöjd med den där fällen. Matten tycker dock att att fällen kunde haft en annan färg än vit...

    SvaraRadera
  4. När jag scrollar och läser här, ser jag att jag haft ett långt blogguppehåll. Kanske blir det ännu längre - är mycket nu!

    SvaraRadera
  5. Bloggblad; Här har det varit lite si och så med bloggandet med. Lite varannan dag sådär. Men blogguppehåll är godkända, bara du återkommer ;)

    SvaraRadera