måndag 27 september 2010

Kontraster

Måndag eftermiddag och solsken.
Massor med folk på stan och jag tycker mig stöta på ovanligt många alkoholister eller människor med andra problem. En tant rycker och sliter i en Staffekorsning och plötsligt tvärvänder hon sig mot en passerande man och gapar att han ska befria hennes kropp från djuret. Samtidigt får hunden syn på Lurvig och börjar skälla hysteriskt varvid hon får ett utbrott på det. Lite skakig i knäna kliver vi vidare, Lurvig och jag. I ögonvrån ser jag hur två män försöker prata med henne. Fortfarande tänker jag på hur en sådan hund har det. Kanske jättebra... Emellanåt...

Och träden lyser så vackra.
 Det gör även blommorna i stadsparken. Makalöst fint. Som i brand med klara gula och röda färger.
 Nu brödbak.

5 kommentarer:

  1. Vilka vackra färger!!! Jättefint!

    SvaraRadera
  2. När jag var ung såg jag en stark film som hette Harry Munter. Där finns en replik, en kvinna som säger till den unge Harry: There is much more crying in the world than you ever can understand. Den repliken fastnade, och ploppar upp när jag inser att det finns en massa elände som jag egentligen är glad för att inte veta för mycket om....

    SvaraRadera
  3. Det som du beskriver var en av anledningarna till att vi flyttade från Sthlm. Man orkar inte med att ta del av allt liv runt omkring en, som tanten - hur mår hon egentligen? Antagligen borde hon få hjälp, för att inte tala om den stackars hunden som inte har valt liv själv.

    SvaraRadera
  4. Man pratar om dåliga uppfödare men glömmer att det finns många dåliga hussar och mattar.
    Kramar Yvonne

    SvaraRadera
  5. Kattalena; Ja, där var verkligen färgsprakande. De var sena igång med parken i våras, men tar bestämt igen det nu :)

    Bloggblad; Ja, men jag tror att man nästan blir lite avtrubbad efter ett tag. Man kan inte hjälpa alla och det tjänar inget till att gå och grubbla över det man inte kan göra något åt. Fast Fy vilken tråkig inställning...

    Christina; Det var faktiskt hunden som berörde mig starkast. Men den såg inte på något sätt illa skött ut och det var det som fick mig att misstänka att den faktiskt kanske hade det ganska bra... för det mesta.

    Yvonne; Fast jag tycker nog att det pratas en del om det också. Framför allt när det gäller staffarna, som ju genom "fel" ägare får ett oförtjänt dåligt rykte...

    SvaraRadera