onsdag 18 augusti 2010

Det där med att inte ha en liten kamera

Det är ett handikapp att "bara" ha en systemkamera. Missförstå mig rätt, jag tycker att det är kul att kunna ta riktiga bilder, framför allt på barnen när vi gör visiter och på växtligheten under promenaderna.
Men...
Inte stoppar jag upp systemkameran i ansiktet på var och varannan människa som jag möter. Inte på samma sätt som den lilla. Och inte hinner jag få upp den och snabbt föreviga ett av de där ögonblicken som går många förbi. Eller smidigt stoppa ner i väskan som egentligen redan är för full... Jag kommer framför allt absolut inte släpa med systemkameran på diverse exkursioner och laborationer under kommande kurs på universitetet.

Hur som helst, nu är det förstås ett i-landsproblem, och vi ska inte investera i en ny liten kompis än på ganska länge.

Därför blir det förmodligen färre bilder på bloggen ett bra tag framöver.
Förmodligen.

Och det får gå ändå -det gör det förstås.

1 kommentar:

  1. Vad har hänt med din lilla kamrat då?
    För jag säger som du, det är supert att ha den lilla med sig. Inte är den tung och klumpig att bära med sig. Den är enkel att fota med. Och det blir bra bilder...
    Så vore jag dig skulle jag införskaffa en ny liten kamrat. Det kan löna sig.

    Hoppas det är bra med dig, Lurvig Fröken L och sambon.
    Här är det mesta utom vädret under kontroll...
    Kramen Synnöve.

    SvaraRadera