För exakt ett år sedan var jag på besök i Malmö. Körde halft slut på stackars farmor och hann med både utflykter och släktingar. Här var vi hos farmors syster som visade sina tomatplantor...Nyss skrev jag ett inlägg, läste igenom det och blev nästan arg på mig själv. Jag brukar vara en positiv människa och inte ha några problem alls med att ta vara på dagen.
Så nu är det skärpning som gäller!
Jag skulle lätt kunna göra en lista på saker och datum att längta efter. Och det är väl i och för sig underbart att ha saker att se fram emot. Men samtidigt blir dagarna som en lång transportsträcka.
I morgon ska jag tänka på det där som är så klokt
"Var dag är en sällsam gåva,
en skimrande möjlighet"
en skimrande möjlighet"
Så är det!
4 kommentarer:
jo, ett oskrivet blad..
En ny dag, nya möjligheter.
Ibland blir det gnällinlägg. MEn det är så det är.
klems.
Man får lov att gnälla ibland och längta också :-D
Men det är såklart mycket bättre att leva för dagen och ta vara på det man har just nu!
Man kan omöjligt vara positivt jämt, det klarar ingen av. Då och då är det bra för psyket om man släpper ut det ;)
Nästa dag kan bara bli bättre sedan!
Skicka en kommentar